En uppdatering kanske

Nu var det väldigt längesedan jag skrev något. Ibland går tiden hur fort som helst. Vad har hänt sen sist. Jag har avslutat min utbildning, men har kvar den jävla förbannade c-uppsatsen. Tur att iq är lågt så jag har något att skylla på :D.

Har börjat nytt jobb, fast jag har jobbat där nu i ett och ett halvt år. Vilket ställe man har hamnat på...
Vad ska man säga...
Har även blivit facklig på arbetet. Kul men jobbigt. Jag måste lära mig att bli tuffare och inte ta allt så personligt...

Äldsta sonen tog studenten, nästa son gick ur nian, vad hände med mina små bebisar egentligen. Skit vad tiden går fort.

Idag håller jag på att samla mig för 1 advent. funderar på att tvätta fönsterna men snart är det mörkt och kanske hinner jag inte med det idag. tar det nästa år istället. Tack och hej vi ses om ett år igen.

Nu igen

Nu sitter jag här igen klockan är 03.55 och bara 3 timmar kvar att jobba. Håller på med min sista hemtenta och det är bara att inse att hjärnan inte fungerar så här sent på natten. minnet som är dåligt i vanliga fall fungerar inte mer än ca 2 sekunder, katastrof. Läser något bra i boken och ska skriva ner det så har jag glömt det. Bara att inse att det inte funkar att plugga på natten/tidig morgon.

Snart är skolan slut och 3,5 år av mitt liv har försvunnit. Fast det har varit skönt att plugga, ska bli tufft att börja jobba igen efter nästan fyra års uppehåll från ett heltids jobb. Nä dags att hitta på något. ha de gött

TRÖTT

sitter på jobbet och väntar på att klockan ska gå 04.30 bara 2.30 timmar kvar. Börjar bli måttligt seg och försöker bara att hålla mig vaken.

Nu har jag börjat min sista kurs och jag är klar till sommaren med utbildningen. Helt otroligt att tiden har gått så fort 3,5 år svischade för bi. Mycket glädje, mycket sorg, mycket frustration, kränkningar och fantastiska stunder har man genomgått under dessa år. Just nu är jag måttligt trött på skolan samtidigt som jag kommer att sakna det mycket.

Kommentarer haha

Har idag varit inne på kommentarer på min blogg. Kan man göra annat än att skratta. Det står på engelska och att min blogg är intressant och har de hetaste informationen haha, haft ett inlägg på hela detta året. Man kan väl inget annat än att skratta och det gjorde mannen också när jag läste på engelska.
God natt sov så gott och jag har nu börjat min sista kurs på skolan, klar till sommaren, gött är det.

Livets hårda skola

Nu är det första mars och jag har skrivit ett inlägg i år, katastrof. Det har varit mycket som hänt och lusten till att skriva försvann. Fick brev från skolinspektionen förra veckan och jag blev otroligt glad samtidigt som jag blev otroligt frustrerad och arg. Jag har ju tidigare berättat om puckosjukan och jag fick bekräftat att det finns på riktigt.

Det som har hänt är att min ena son som går i 8:an som har dyslexi inte får den hjälp som han har rätt till, efter att hans storebror gick i samma högstadie kände jag att nu får det verkligen räcka med dåliga bortförklaringar från skolans sida och som har extremt dålig utbildning för barnen. Jag lämnade in en anmälan till skolinspektionen i oktober, fick yttra mig i december angående vad skolan och kommunen hade gett för yttrande på min anmälan. Det som stod från skolan och kommunens sida är att de har gjort rätt och följt alla riktlinjer. Jag fick svar från skolinspektionen att skolan har mycket brister angående deras arbetsätt och dokumentering kring elevens kunskapsutveckling. Jag fick rätt i allt som jag hade klagat på i anmälan och det innebär att skolan har stora brister och att dom inte gör tillräckligt i vad deras riktlinjer innebär. Jag hade rätt, lilla jag hade rätt, jag har kunskap och jag fick rätt, en sådan fantastisk känsla. Äldsta sonen är snart 19 år i 12 år har jag kämpat för vissa saker för mina barn och jag har alltid blivit idiotförklarad, och skolan har kommit med bortförklaringar. Jag är ingen idiot, det visste jag, men ibland så är man väldigt ensam när man ska stå på sig mot saker som är orättvist och fel.

En sak som jag bir mörkrädd på är att just den erfarenhet jag har från mina barns skolgång är bristen på kunskap, kunskapen att alla barn är olika, unika och lär sig på olika sätt, enligt läroplanen så ska barn lära sig efter sin individuella förmåga. Men skolan följer enbart " normal kurvan" de barn som följer genomsnittsvärdet. För att få ett genomsnittsvärde plusar man alla barnen och delar i lika många barn då får man ett genomsnittvärde eller som det heter i skolans värd "normalvärde" alla som inte följer normal värdet är det fel på, de passar inte in i skolans värld. Men ska inte skolan spegla samhället, enligt läroplanen?

Alla är inte forskare och akademiker, vi har även städare, bilmekaniker, snickare, omsorgspersonal, sjukskötersker, vårdbiträden m.m. Hur ska samhället fungera om man inte ser att alla är olika?
Nog svammlat för inatt, sov gott fortsättning följer och ja jag är på väg uppåt igen, men ett litet steg i taget.

Året som bara försvann

Sitter och funderar över vad som hänt sista tiden. Känner mig allmänt deppig och har otroligt lite lust att göra något. Just nu är det C-uppsatsen som gäller och fy vad tråkigt det är, sen att man inte fattar hur man ska göra eller vad handledaren vill att man ska göra, det är inte lätt.

I söndags var vi på 80- års kalas då min mormor fyllde år. En fantastiskt människa med en fantastisk släkt. Mormors moster Greta var också där, bara 97 år gammal. Samtalsämnena under kalaset var vilka som hade dött, nä man blir inte alls deppig. Fast jag blir otroligt glad hur pigga alla äldre i släkten är, inte många som klagar över att de har blivit äldre fast genomsnittet ligger på 70 plus.

Nu är det nytt år och egentligen ska väl allt bli bättre och alla börjar ta tag i sina liv, med nyårslöften och allt. Men själv känner jag mig bara nere, svårt att sova, sover på fel tider och är allmänt trött. Vet inte riktigt var man ska börja för att bli lite gladare, piggare och ha en massa energi.

Funderar över om jag ska byta namn på bloggen till  deppigt- nytt-liv-utan-energi.

X-uppg LAU 325

Nu var det dags igen, X-uppg. Planen var att bli klar innan novemberlovet, men ack det gick inte så bra, ska börja idag.

Har äntligen blivit godkänd på min praktik, men vad hon (vfu-ledaren) ska vara orolig för mig. Planera, planera m.m. det är viktigt tycker hon, självklart säger jag, men va fan jag har ju 4 barn och familj, det är väl klart att man ska planera, men kanske inte som hon vill att man ska göra för det fungerar ju inte ändå. Jag har nu bara 3 dagar att ta igen och 3-4 utvecklingssamtal, när de nu blir av. Tycker att jag har varit på så många utvecklingssamtal under mina dagar, men varför inte några till.

Lilla valpen växer och växer, hon är snart 9 månader. Hon har inte tuggat i sig så mycket sista tiden, förutom min planeringspärm, så tänk på när du som lärare får en förklaring av eleven att hunden har ätit upp min läxa, tro på eleven för det händer faktiskt.

Högstadiet är spännande, var på möte med föräldrar och rektor i ena sonens skolan, hjälp vad är det för lärare som finns, hot, kränkningar, för svåra prov m.m. Ena föräldern berättade att det var 3 elever som klarade E nivån på matteprovet, resten fick underkänt eller kompletteringar, det är 23 elever i klassen. Jag förstår ingenting. Har även lämnat in en anmälan till skolinspektionen, pga av sonens åtgärdsprogram och särskilt stöd, jag kände bara att nu får det vara nog. Omdömen i 8:an ex. Har rester kvar sen i sjuan i fysik. Matte F har fått 6 matteböcker som han ska klara att göra tills han går ur nian han har klarat halva första boken ( oj har det gått 1 läsår och en halvtermin och gjort en halv bok, hur ska han hinna göra resten, rätt stöd?)

Ett tips till alla lärare Planera för individers lärande, inte för klassers görande (STEPS). 
Jag hittade en sida som heter steps det finns mycket intressant läsning och tips och ideer finns på facebook.
STEPS, Strategiskt Entreprenörskap i Skolan. Nä, nog tjatat om detta dags att göra något vettigt, börja plugga, ha en trevlig regnig och underbart blåsig dag.

TVÄTTA

är grymt tråkigt och tydligen tycker resten av familjen det också, för det är ingen som har varit där inne på flera veckor. Eftersom jag legat sjuk hela veckan så kände jag igår att det kanske är dags att ta ett ryck och fy vad mycke tvätt. När gubben kom hem idag så tyckte han att hemmet såg ut som en klädaffär. Det hänger kläder högt och lågt och överallt. Ska snart hämta sista tvätten för idag och det är mycket, mycket kvar. Helgen bjuder på plugg, plugg och åter plugg. Ska göra 2 veckorsplanering på några timmar och sen börja med powerpointen (exuppg)så att den blir klar innan novemberlovet börjar, tänkte faktiskt att jag skulle vara lite ledig med barnen. Just nu eldas det i kaminen så att all tvätt ska vara torr tills imorgon då nästa ryck gäller. Fy... för tvätt... Ha en trevlig helg...

Livet med en Leonberger

Ja, livet är inte riktigt det samma längre. Borsta, städa och det är ändå hår överallt, haha och då tror jag inte att hon har börjat den riktiga fällningen än. Sen är det det här med att tugga på allt. Sista tiden har det gått sönder väldigt mycket saker. Bland annat mina glasögon (4 månader gamla) som tur var va de försäkrade så helt nya glasögon för 800 kr. Sen har hon tuggat i sig min mobil, tack för den!!! Lite sur blir an ju och gömma den är svårt. Skor, elsladdar, bädden är några saker till som hon har dödat. Annars så är hon lugn, haha.

Första gången på länge som jag väntar på snön, är lite trött på att se hunden bada i varje dike och kommer hem med den fantastiska doften av ruttet dikesvatten, torkar gör hon inte heller känns det som, så doften av blöt hund sitter i allt här hemma. Fast när snön kommer kommer det väl vara blött inne istället för all snö som kommer fastna i pälsen, så doften av blöt hund kommer nog att stanna kvar. Haha aldrig är man nöjd. Funderar på att ta ett bad med tjejen, det var ett tag sedan tycker hon luktar bra illa just nu. Ja, vad ska man göra förutom att bara klaga haha... HA en bra helg

Som vanligt?

Livet har inte riktigt varit vanligt sista tiden. Det har varit alldeles för många tråkiga saker som hänt. Det blev panik byte av kurs och nu helt plötsligt ska jag skriva c uppsats, HJÄLP! Det var många dagar som försvann innan allt hade ordnat sig, antingen var kurserna nerlagda eller så var de fullbokade. Svärmor tog sitt sista andetag och fick äntligen somna in. Kommer aldrig att glömma dig. Ena sonen fick operera bort sin ena testikel efter en halkolycka. Tiden går fort och inget hinns med...

Bloggsemester

Ja inte har det blivit några inlägg under hela sommaren, kanske beror det på att jag har sommarjobbat, haft fullt upp med allt och fått hem vår lilla dotter. Självklart har jag även tyckt synd om mig själv då jag haft för få dagar ledigt med mina barn och min älskade make, ja måste man jobba så måste man. Har haft ett underbart sommarjobb och jag verkligen älskar jobbet och för första gången i mitt liv känner jag att jag passar in. Nu vet jag vad det är jag vill jobba med. Har möt fantastiska människor och jag är glad att jag fick visa vem jag är. Har varit en jobbig vecka och lusten till att skriva finns inte, men ska försöka skriva mer då jag vet att....

Mycket nu!

Håller nu på att måla golvet klart. Det blir inge bra alls. Men, men vad gör det? Vi har även bestämt oss för att skaffa hund. En styck Loreal kommer hem nu på fredag, det är en leonberger. Ungarna tjatar och lilleman räknar dagar. Tog en liten paus i målandet och satte mig vid datorn, när jag kommer ut i köket finns det många fina vita tassavtryck på golvet, jäkla katt! Kan man bli arg eller? Ja, det var bara att börja om och försöka dölja tassavtrycken.

Påskafton

Hände inte så mycket, iväg och shoppa godis till barnen och go grillad middag. Sen var det dags att gå till påskbrasan. Ja, inte ska man ta med sig barnen de blir helt tokiga och vill elda upp allt. Det var mycket ungar överallt som tittade och jagade elden som spred sig i gräset. Vilken tur att ungarna hade koll. De repade gräs och kastade på där det brann i gräset och ville att det skulle fortsätta brinna, helt hysteriska och helt galna i elden. Det värsta var när gräset slutade brinna och det inte fortsatte brinna, det var många av eller rättare sagt alla barnen blev mycket besvikna. Ja, elden fascinerar många och inte minst barnen och vilka pyromaner. Helt fantastiskt att se och hur fort de lärde sig, så nu får man akta så lille man inte hittar tändstickorna och fjuttar upp huset eller tomten.

Sen blev det en sväng till sommargrannarna och hjälp vad minstingen har tjatat hela vintern och längtat, undrar vilket minne han har svårt med? Tack för trevligt sällskap och att ni vågade släppa in oss...

Nattens drömmar

Nattens drömmar var inget vidare, då jag drömde om min mamma som dog för tredje gången. Ja, helt sjuka drömmar har det varit på sistone. Undrar vad det kan bero på? Tänk om hjärnan bara kunde sluta och allt var tomt i huvudet istället. Men nej, den ena drömmen värre än den andra. Nog om det.

Ska på intervju till Stenungsund igen och jag känner mig överlycklig, lite nervös över hur den enskilda intervjun ska gå då den förra på IKEA inte gick så bra. Men allt kan väll bara bli bättre och detta jobb vill jag verkligen ha, så kanske går det bättre än sist.

I dag har sonen och jag varit hos logopeden, det gick fantastiskt bra och snabb var han också. Men när han väl tröttnade gick det inte att få han att fortsätta. Ja, man kan ju inte missförstå honom iallafall, han är mycket tydlig på vad han kan och hur mycket han orkar. Det viktigaste i detta läge är väll ändå att lyssna på vad han säger och gör. Men det bästa av allt är att han inte hade fått några papper från utredningen, hur i helvete ska man kunna få en samlad bild om man inte delger varandra information? Jag blir så himla trött på allt sådant hör strul och inte minst av allt så är det mer än 7 månader utredningen gjordes. Jo allt kommer att bli så bra, NÄR DÅ? Jag är trött på strul, dålig kommunikation av de som kallas professionella, utbildade med många års erfarenhet, är det alltid så med högutbildade att de inte kan hantera mer en enbart sin egna del, men vad händer med helheten - den försvinner och allt faller samman och barnet hamnar i kläm igen och föräldern för göra alla andras jobb IGEN!

Illa, illa

Ja, en anställningsintervju klockan 5.30 på IKEA i Kållered, hur ska det gå för en som mig? Jo det gick bra att åka dit, bara 5 mil klockan 4 på morgonen, kanske startade jag lite tidigt, jag trodde ju att det var längre. Gruppintervjun var okej, men jag hade ju ingen aning om att man även skulle ha en enskild, den gick inget vidare och två dagar senare fick jag mail om att de hade gått vidare med andra. Vet inte ens om jag var så sugen på jobbet och undra om det påverkade alldeles för mycket, samtidigt som jag verkligen behöver sommarjobb. Samtidigt är jag mycket nöjd av att jag kom med på intervjun, det var bara 2000 sökande och de skulle anställa 10- 15 stycken och intervjun hade de plockat ut ca 50 stycken, så jag känner mig ändå mycket nöjd och jag vet hur jag ska ladda för nästa intervju och hur det känns och hur jag blir.

Nu har nästa kurs startat och det är den sista innan sommarlovet. Ska bli mycket skönt! Sen är det bara 1 års studier kvar. Känner mig mycket orolig igen för allt som har med barnens skolor att göra. Snart ska ju lilleman börja i förskoleklass och det ska bli spännande hur de kommer att bemöta honom, Jag har redan ont i magen! Sen går ju resten av alla tankar till alla runt mig som mår dåligt av olika orsaker, Tänk om alla bara kunde vara lyckliga och livet lite enklare!

I tisdags efter skolan åkte jag hem och såg en krock, en bil som bara svängde rakt in i en lastbil precis framför mig, läskigt. När jag är på väg hem så börjar bromsarna låta, skit! Plockade ner skiten och det är bara metall mot metall, KUL! Det var bara att försöka byta, men det gick inte, måste ha specialverktyg. Dagen efter köpte gubben verktyget, men vi fick det inte att fungera eller ens fatta hur det skulle användas. Men tacka vet jag youtube, sökte, hittade och fattade. Ena sidan tog ca 5 timmar och andra sidan på bilen tog ca 10 minuter, haha vad lätt allt är när man vet hur man ska göra.

Sen har jag börjat drömma igen och helt konstiga drömmar. Undrar om det finns piller för att slippa drömma, det hade varit så mycket enklare att slippa vakna på morgonen och ha tankar om en sjuk dröm också! Kanske är det bitterhetens dag idag eller vecka. Men jag har bestämt mig för att nästa vecka ska gå i lyckliga drag och inget jobbigt ska finnas. Lycka till med det!! ha en fortsatt bra söndag och en mycket bra start på nästa vecka.

Processdag slutsammanfattning 20/3

Idag var det uppvisning av allas arbeten i Gestaltningens gruppen. Jag ångrar verkligen inte att jag valde gestaltning istället för B- uppsats. Vad har jag egentligen lärt mig och vad har varit bra och dåligt med kursen?

En av det viktigaste jag lärt mig om mig själv är att jag gärna provar på nya vägar och metoder, men att mina värderingar ska vara synliga. Jag jobbar fortfarande med att försöka att inte vara bitter, men samtidigt är det viktigt att se nackdelarna/brister för att vara med i utvecklingen och göra saker bättre och att självklart även se glädjen och glöden i det man gör.

Den största fördelen med kursen är att inget är rätt eller fel, vilket är svårt när det oftast är något som är rätt eller fel. Så här ska du göra för att bli godkänd i kursen, detta ska du kunna, detta ska du visa, denna kunskap ska du ha med dig m.m. Genom våran metod är det upp till observatören att se vad jag kan eller inte, men ingen kan säga vad det är som rör sig i mitt huvud eller hur min process genom livet har sett ut. En fråga som jag ställer mig: varför ska jag alltid bevisa vad jag har lärt mig? Kanske är det upp till "läraren" att se hur jag har utvecklat mina ideer och upp till läraren att bevisa vad jag har lärt mig genom lärarens sätt att förmedla kunskap! Det är svårt att skriva ner allt som sker och att förklara mina tankar. Därför är det viktigt som lärare att följa processen barn och elever gör, istället för att enbart bevisa kunskap exempelvis genom ett skriftligt prov.

Jag är mycket nöjd med det jag har skapat under dessa veckors projektarbetet. Jag har min kreativa sida som har legat gömd under många år, djupt inne i min hjärna, kvar. Tyvärr så får den inte arbeta så mycket som den hade velat och borde göra. Lugnet som infinner sig när jag målar, stressen som försvinner tills man tittar på klockan och inser att man borde åka hem och hämta barnen, fast man har så mycket tankar och ideer kvar som man vill få ner målat. Att tillsammans i gruppen diskutera sina saker och få feedback, lyssna och få nya ideer.

Processen fortsätter och var jag hamnar är det ingen som vet, inte ens jag...

Processdag 19/3

Här kommer lite bilder från sista dagens arbete i projektet.
Att man alltid ska komma på massa saker sista dagen, UFOt har jag sagt från dag 1 att den ska vara med men först idag blev det något. Ett nytt läroplanssystem för världsmedborgaren, och detta behöver vara med! Våga möta det okända, ha ett vetenskapligt tänkande och våga utforska för att komma sanningen närmare. Att inte vara rädd för det vi inte kan eller vet, att våga vara kreativ för att komma på nya teorier, synsätt och arbetssätt. The truth is out there, :)!

Basgruppskamraten H introducerade iden till målningen och är inspirerad av Berlin murens målningar m.m. Alla har vi bidragit på olika sätt och vi har alla utgått från våra egna undersökning och genom målandet har vi fört våra tankar till pappret för att knyta samman allt.

Dagens projekt!


SE!


SE! Om någon undrar så är det ett ormhuvud!


Apan försvann i blixten!




Upphängning i HDKs cafeteria och den tänker nästan halva rummets väggar!

Processdag 14/3

Idag var det delredovisning, jag hade hoppats på respons men den uteblev. Det var hållbarhetsdag och det var lite intressanta föreläsningar och vi hade satt upp våran bild rulle i salen föreläsningen var. Det var en tjej som hade många mål och klättrat upp på mount everest och även hade rekord i fridykning. Lite intressant och hon berättade många bra saker och mental träning. En annan sak som hon tog upp var att nå ett mål i taget, men att man kunde ha flera. Kompisen V och jag skrattade gott och funderade på hur många barn hon hade. Är det verkligen möjligt att bara göra en sak i taget när man har fyra barn och man och så ska man hinna med sig själv också. Jo, lite mental träning skulle jag verkligen behöva ha, även kunna ligga och inte ha en tanke i huvudet, men hur lätt är det? -mamma, mamma, mammmma jag vill ha mjölk= barn 1. - Hjälp mig med läxan mamma,= barn 2. -Vad blir det till middag, mamma =barn 3. -Jag är hemma från jobbet= mannen. Mamma han lyssnar inte på mig=barn 1. - Mamma jag fattar inte denna uppgiften= barn 4. Blabla, mamma, han är dum mot mig blabla. Jo, jag har insett det är inte hållbar utveckling att skaffa 4 barn.

Sen kan vi snart odla eget kött, äta mindre kött, enbart odla grönsaker m.m. Men vad hände med mångfalden? Tror inte att enbart grönsaksodling är bra heller, men däremot en balans behövs.

Det bästa med att se hela bilden uppsatt är när jag ser likheterna i hur vi har tänkt. Det finns en härlig koppling mellan blogg, funderingar, diskussioner och bilderna som vi har haft. Vem vi är, hur det ser ut, vad behöver vi ändra på, hur vi vill ha det, tanken på hur det kan se ut, tankar som sätter fart på funderingar. Att förändra är inte lätt däremot är det bra att vara medveten och kritiskt granska hur det ser ut i verkligheten.

Här kommer bilderna från vårt projektarbete.





Mitt öga

Bowling

Inte processdagbok

I lördags tyckte mannen i familjen att vi skulle göra något roligt hela familjen, men vad? Vi har ju barn i alla åldrar från 18 år till 5 år, så vad ska man hitta på så alla blir nöjda och som inte kostar en förmögenhet? Jo, det blev bowling, disco bowling vid stig center, tror alla i familjen uppskattade det, även om lilleman tröttnade efter 45 minuter av en timme, en mycket impad mamma. Sen blev det buffe för hela familjen. Jo, det med att hålla budgeten nere sprack rejält.


Lilleman i sina fina skor,och precis lyckats få iväg klotet.



Ena store brosan som fick ner några käglor, grymt duktiga var de allihopa.

Processdag 12/3

Idag var det bara att ta tag i allt och åka till skolan och fortsätta. Lilleman var med och han var jätte duktig, tyvärr lite för febrig för att åka till dagis. Dagen har bestått av att göra teckningen lite gladare och mer livfull. Trädet fick sina olika blommor, vilket innebär att alla som växer upp är olika, men vi är alla lika (blommor). Spindelnätet har fått lite färg och som lilleman sa - det ser ut som ett tält. Jag funderar på om jag är klar eller om jag ska fortsätta utveckla den. En tanke var om man skulle ha med örat eller något sådant, för att höra. Se, höra, fånga upp och att vi alla är lika såsom olika. Kreativitet= att vara fri att göra vad man vill. Ingen kan stoppa processen eller kan någon göra det? När går processen för långt och när går den åt fel håll?

En fråga: Hur kan man använda sig av detta i förskolan speciellt på en småbarnsavdelning med barn mellan 1-3. Fingerfärg, långt långt papper, hur kul som helst haha, om de har regnkläder på sig ;D.



Trädet