Vet inte riktigt var jag skall börja någonstans. Just nu är det ett virr varr av tankar. Uppgiften är att koppla ihop vad vi har kommit fram till, vad har vi för likheter? Svar ?????
Hur skapar man ett nytt utbildningssystem för världsmedborgaren? Funderar varför man ska göra detta då det faktiskt är helt omöjligt. Eftersom jag/vi ska bestämma över hur andra människor ska lära sig, jag har inte den kunskapen och eller erfarenheter om hur det ser ut i andra länder. Och vem säger att mina tankar stämmer in på resten av världen?
Däremot anser jag att det man kan ha gemensamt är barnkonventionen barnens rätt och hållbar utveckling som en gemensam grund i ett utbildningssystem. Men hur den ska utformas kan ingen svara på utan allt beror på hur landet/staten ser ut. Kunskap kan vara så mycket, beroende på var man bor och vill arbeta med som vuxen och vad som intresserar personen i fråga. Allt beror på var du är i dina tankar.
Om man tar Sverige som exempel så anser jag att vad som är kunskap i Norrbotten, inte är kunskap i Skåne och tvärt om, speciellt om man kollar på klimatet och naturen. Alltså meningslös kunskap/meningsfull kunskap.
Pengar, välfärd, normalt, standard, lika för alla, jämställt, kvinnor och män, olika kulturer, intelligenstest från västvärlden, kunskap, utbildning, bildning, allmän bildning, m.m. vad innebär detta egentligen? Mer ska mer ha. Alla vill ha mer, när ska man vara nöjd, när räcker det? Utvecklingen går framåt, mer kunskap, måste ha dator, ipad, senaste mobilen, fräckaste platt tv, nyaste bilen, snyggaste hemmet, utveckling ställer krav! Utbildning ställer krav. Makt, pengar, "rätt" kunskap.
onsdag 29 februari 2012
tisdag 28 februari 2012
Stressad som vanligt.
Detta är inte processdagbok!
Har en otroligt stressad magkänsla, kan inte sova. Varför går jag denna utbildning när jag bara blir så himla upprörd av allt. Jag har inget hört från skolan om hur det går för mellan plutten. Är det meningen att det är jag som måste ta kontakt jämt, för att få reda på hur det går? Känner att de är på väg att tappa kontrollen igen, eller frågan är om de ens har haft den. Allt kändes så bra denna gången, men frågan är, är de bättre? Ska det behöva upprepas ytterligare än en gång? Ska försöka få till ett möte annars blir det att vända sig till stödenheten igen, men varför ska jag behöva göra det när det faktiskt är skolans jobb. Blir bara så satans trött på detta.
Ytterligare än ny sak som har införts är att jag ska behöva fylla i ett papper om skolskjuts till barnen varje termin, fast det inte går några bussar här och att det är över 6 km till skolan. Det bästa är att den ligger enbart på nätet, men den går fan inte att fylla i på nätet utan jag ska ändå behöva printa ut skiten och skicka den till dem. Skolan ska spara papper men jag får inte spara in på pappren. Känner mig kraftigt upprörd av en liten skit sak men sånn är jag.
Äldsta sonen har börjat övningsköra. Roligt för honom! Ännu bättre när han får körkortet så att man slipper se han hemma hela tiden, fast det hjälpte ju inte ens när han fick moppen, haha.
Mellan killen har börjat få ont i magen igen och nu har jag märkt att det speciellt är på måndagar, undrar egentligen vad det är som händer på måndagar eller är han orolig för tisdagen? Eller är det så att det bara är en slump? Ytterligare lite tankar som skall lösas.
Just nu är det bara ett ända stort kaos i min hjärna och sover gör jag knappt heller, jag hoppas att allt har gått över tills imorgon nu när jag har gnällt av mig lite. Kanske det endast är lite PMS 24/7 just nu. Gubben bara jobbar och jobbar, idag var han hemma halv nio på kvällen och han började 6 imorse, det är inte roligt men glad är jag när lönen kommer. Men det börjar bli lite väl mycket nu och jag undrar hur länge han kommer orka. Varför ska jag hela tiden behöva vara orolig för allt och alla? Vem oroar sig för mig? Jo, jag vet lite tycka synd om mig är det just nu, nu släpper jag detta och hoppas att solen kommer fram imorgon och humöret är bättre.
Har en otroligt stressad magkänsla, kan inte sova. Varför går jag denna utbildning när jag bara blir så himla upprörd av allt. Jag har inget hört från skolan om hur det går för mellan plutten. Är det meningen att det är jag som måste ta kontakt jämt, för att få reda på hur det går? Känner att de är på väg att tappa kontrollen igen, eller frågan är om de ens har haft den. Allt kändes så bra denna gången, men frågan är, är de bättre? Ska det behöva upprepas ytterligare än en gång? Ska försöka få till ett möte annars blir det att vända sig till stödenheten igen, men varför ska jag behöva göra det när det faktiskt är skolans jobb. Blir bara så satans trött på detta.
Ytterligare än ny sak som har införts är att jag ska behöva fylla i ett papper om skolskjuts till barnen varje termin, fast det inte går några bussar här och att det är över 6 km till skolan. Det bästa är att den ligger enbart på nätet, men den går fan inte att fylla i på nätet utan jag ska ändå behöva printa ut skiten och skicka den till dem. Skolan ska spara papper men jag får inte spara in på pappren. Känner mig kraftigt upprörd av en liten skit sak men sånn är jag.
Äldsta sonen har börjat övningsköra. Roligt för honom! Ännu bättre när han får körkortet så att man slipper se han hemma hela tiden, fast det hjälpte ju inte ens när han fick moppen, haha.
Mellan killen har börjat få ont i magen igen och nu har jag märkt att det speciellt är på måndagar, undrar egentligen vad det är som händer på måndagar eller är han orolig för tisdagen? Eller är det så att det bara är en slump? Ytterligare lite tankar som skall lösas.
Just nu är det bara ett ända stort kaos i min hjärna och sover gör jag knappt heller, jag hoppas att allt har gått över tills imorgon nu när jag har gnällt av mig lite. Kanske det endast är lite PMS 24/7 just nu. Gubben bara jobbar och jobbar, idag var han hemma halv nio på kvällen och han började 6 imorse, det är inte roligt men glad är jag när lönen kommer. Men det börjar bli lite väl mycket nu och jag undrar hur länge han kommer orka. Varför ska jag hela tiden behöva vara orolig för allt och alla? Vem oroar sig för mig? Jo, jag vet lite tycka synd om mig är det just nu, nu släpper jag detta och hoppas att solen kommer fram imorgon och humöret är bättre.
söndag 26 februari 2012
Koncentration och självkänsla
Inte processdagbok!
I fredags träffade jag specialpedagogen som jobbar med min 5 åriga son, som har språksvårigheter. Det var ett bra möte men jag fick två funderingar över vad hon sa.
1. Barn måste lära sig att koncentrera sig även på tråkiga saker när man kommer till skolan, för det är så skolan är, därför måste vi träna på koncentrationen.( hon anser inte att han har speciellt stora koncentrationssvårigheter).
2. Självkänsla!
Vad är koncentrationsproblem? Varför lider så många barn av koncentrationsproblem?
Varför har så många barn problem med koncentrationen i skolan?
Jag kan koppla ihop detta med mycket som Ken Robinson säger om ADHD.
Man måste lära sig att koncentrera sig på tråkiga saker i skolan, för det är det som är kunskap!Fel!
Vad är egentligen kunskap? Varför måste skolan vara tråkig? Är det tråkigt och barnet måste lära sig, så kanske det inte är meningsfullt för barnet och hur gör du för att få barnet att tycka detta är roligt. Varför kan inte skolan vara rolig för alla barn? Hur gör man som lärare för att fånga alla barn? Enligt läroplanen skall alla barn jobba efter sin individuella nivå, kan man inte tolka detta på samma sätt som att skolan skall vara intressant, givande, rolig och utvecklande för alla barn? Har ett barn svårt att koncentrera sig på ett visst moment, så fångar du inte barnet och jag anser att du har fel undervisningsform. Alla kan lära sig och jag tror att alla tycker det är roligt att lära sig nya saker så länge det finns en mening med att lära sig det.
Självkänsla! En sak jag ofta får höra speciellt under utvecklingssamtal är att barnen saknar självkänsla och att de måste jobba på detta. Även specialpedagogen ansåg att mitt barn saknar självkänsla. Fel anser jag, varför? Igen kommer jag ta upp min 5 åriga son. Han är jätte intresserad av att skriva bokstäver och vill gärna att man visar hur man gör. Däremot tappar han intresset för att hans bokstäver inte ser likadana ut som mina. Är detta för att han saknar självkänsla? Nej anser jag! Under hans psykolog utredning ser jag att hans starkaste sinne är ögonen, man såg det mycket tydligt.
Han blir förbannad för att han kan inte rita eller skriva av bokstäverna exakt som de ser ut på pappret eller i ex. en leksakskatalog. Ex. Om man använder arial och bokstaven A eller om man använder Times så ser A olika ut och han kan inte forma bokstäverna på samma sätt. Däremot förstår han inte att A kan se ut på många olika sätt. Han vill ju bara rita av och att de ska se likadana ut! Eller handlar det om dålig självkänsla, nej dit har han inte kommit än. Det han säger är att jag kan inte och han har så rätt för han kan inte, inte ens jag kan skriva av bokstäver så bra, men det har inget med dålig självkänsla att göra, utan stark självkänsla!
Det jag vill säga med detta är att lyssna på barnen och försök förstå vad de menar från deras perspektiv, absolut inte mitt perspektiv. Ha öppna sinnen, självklart kan man inte allt, men det viktigaste är att försöka och ha vilja att försöka!
I fredags träffade jag specialpedagogen som jobbar med min 5 åriga son, som har språksvårigheter. Det var ett bra möte men jag fick två funderingar över vad hon sa.
1. Barn måste lära sig att koncentrera sig även på tråkiga saker när man kommer till skolan, för det är så skolan är, därför måste vi träna på koncentrationen.( hon anser inte att han har speciellt stora koncentrationssvårigheter).
2. Självkänsla!
Vad är koncentrationsproblem? Varför lider så många barn av koncentrationsproblem?
Varför har så många barn problem med koncentrationen i skolan?
Jag kan koppla ihop detta med mycket som Ken Robinson säger om ADHD.
Man måste lära sig att koncentrera sig på tråkiga saker i skolan, för det är det som är kunskap!Fel!
Vad är egentligen kunskap? Varför måste skolan vara tråkig? Är det tråkigt och barnet måste lära sig, så kanske det inte är meningsfullt för barnet och hur gör du för att få barnet att tycka detta är roligt. Varför kan inte skolan vara rolig för alla barn? Hur gör man som lärare för att fånga alla barn? Enligt läroplanen skall alla barn jobba efter sin individuella nivå, kan man inte tolka detta på samma sätt som att skolan skall vara intressant, givande, rolig och utvecklande för alla barn? Har ett barn svårt att koncentrera sig på ett visst moment, så fångar du inte barnet och jag anser att du har fel undervisningsform. Alla kan lära sig och jag tror att alla tycker det är roligt att lära sig nya saker så länge det finns en mening med att lära sig det.
Självkänsla! En sak jag ofta får höra speciellt under utvecklingssamtal är att barnen saknar självkänsla och att de måste jobba på detta. Även specialpedagogen ansåg att mitt barn saknar självkänsla. Fel anser jag, varför? Igen kommer jag ta upp min 5 åriga son. Han är jätte intresserad av att skriva bokstäver och vill gärna att man visar hur man gör. Däremot tappar han intresset för att hans bokstäver inte ser likadana ut som mina. Är detta för att han saknar självkänsla? Nej anser jag! Under hans psykolog utredning ser jag att hans starkaste sinne är ögonen, man såg det mycket tydligt.
Han blir förbannad för att han kan inte rita eller skriva av bokstäverna exakt som de ser ut på pappret eller i ex. en leksakskatalog. Ex. Om man använder arial och bokstaven A eller om man använder Times så ser A olika ut och han kan inte forma bokstäverna på samma sätt. Däremot förstår han inte att A kan se ut på många olika sätt. Han vill ju bara rita av och att de ska se likadana ut! Eller handlar det om dålig självkänsla, nej dit har han inte kommit än. Det han säger är att jag kan inte och han har så rätt för han kan inte, inte ens jag kan skriva av bokstäver så bra, men det har inget med dålig självkänsla att göra, utan stark självkänsla!
Det jag vill säga med detta är att lyssna på barnen och försök förstå vad de menar från deras perspektiv, absolut inte mitt perspektiv. Ha öppna sinnen, självklart kan man inte allt, men det viktigaste är att försöka och ha vilja att försöka!
torsdag 23 februari 2012
process dag 9
Oj, oj oj vad många tankar och funderingar det blev efter dagens handledning. kANSKE SKULLE MAN HAFT MED SIG DATORN OCH SKRIVIT NER MED EN GÅNG. En del av dagens frågor och funderingar.
Vad är kreativitet? Definiera och fördjupa diskussionen.
vem är det som har makten?
Vem har rätt att bestämma att så här ska utbildningssystemet se ut?
Vad kan jag göra och vad har jag makten till att göra? Tänker jag rätt eller fel?
Vad har mina åsikter för konsekvenser?
Varför är många människor speciellt lärare rädda för förändringar?
Varför är det så svårt att förstå att alla barn är och lär sig på olika sätt?
Utmana och kritisera tanken! Sätt inte stopp på dina tankar.
H; socialistiskt utopi= idealsamhälle!
Att leva i ett demokratiskt samhälle har jag rätt till att säga vad jag tycker och ha mina åsikter. Men varför är det så svårt att förändra saker? Ofta när jag tycker och tänker annorlunda än "normala" tycker så är jag konstig! Du är så omständig får jag ofta höra! Varför måste man alltid vara normal?
Kanske ska man inte förändra för stora saker utan istället utveckla och utvärdera så att det blir en bra förändring.
Efter att ena kurskamraten pratade som jag tolkade det, om att öppna upp sig! Eller som läraren sa att ha en blogg som hela världen kan se! Igår skrev jag om att lärare ofta stänger dörren till sitt klassrum och var rädda för att bli coachade och att släppa in någon i sin värld. Kanske är det det som är fel i skolan att inte våga bolla nya ideer och att utveckla sina tankar. Samtidigt så har du barn/elever/studenter och de om någon kan väl delge dig om dina ideer är bra eller dåliga, jag anser att barn ger de bästa och ärligaste svaren. Ett exempel är hur letar jag information till denna kursen? jo, genom att söka efter andras tankar och svar som de delger på nätet, samtidigt bör man vara kritisk åt båda hållen. Stämmer detta med min verklighet kan det vara sant eller har personen fel!
En annan tanken som kom upp idag var om våran uppgift Att skapa ett nytt lärosystem för världsmedborgaren. Vem har makten till att bestämma ett nytt lärosystem för världsmedborgaren? Vem är det som bestämmer att det skall se ut just så här, exempel hur ser kunskapsmålen ut i ämnet engelska och är det rätt att sätta betyg på eleven om den är bra eller dålig på engelska i skolan. Utan det handlar väl anser jag om hur använder sig eleven av sin engelska ute i verkligheten, kan en lärare verkligen sätta ett rättvist betyg på vad eleven kan genom att ge dem ett prov? Hur mycket engelska kan eleven i skolan? En elev kanske inte vågar framför klassen att föra en dialog eller knappt prata engelska på lektionen, alltså får eleven knappt godkänt. Men däremot så spelar de XBOX live och har många vänner online som endast pratar engelska, där de lägger upp både strategier och kommunicerar på engelska tillsammans för att vinna över fienden.
Vad är kreativitet? Jag fick ett ny synvikel på att se på kreativitet idag, den negativa sidan av kreativitet, innan har jag enbart sätt detta ur ett positivt synsätt. Kreativitet för mig är att utmana tanken, att hitta nya sätt att nå målen, problemlösning, vilken kunskap behöver vi teoretisk eller praktiskt eller båda delarna, få det till en helhet. Att vara kreativ anser jag är även när man försöker att förstå olika människor ur olika perspektiv. Att skapa i ex lera, musik, olika lärosätt/undervisningsformer m.m. När man inte lär sig matte enligt lärarens sätt att så här ska du räkna, utan att du antingen lyssnar på läraren och gör som den, men även om du har ett eget sätt att räkna så är det inte fel.
Vad är egentligen ett idealsamhälle? En fråga som aldrig kommer att kunna svaras på. förutom att alla har rätt att vara dem de är eller inte!
Nu lägger jag av innan jag får en hjärnsmälta!!!
efter en pause kom det ytterligare lite tankar!
Varför är det så svårt att förstå att alla barn är och lär sig på olika sätt?
Jag tänker på vad Robinson säger om ADHD. Klart ADHD finns, dyslexi och dyskalkyli, m.m. Ibland tror jag det krångliga ibland är ganska så enkelt att lösa, fast med rätt verktyg. Svammel, svammel! Ska se om jag kan förklara. Under kursen specialpedagogik hade jag praktik i träningsskolan och där hade vi en uppgift som skulle redovisas. I diskussionen som blev under redovisningen tyckte jag att en diagnos på ett barn/elev kan ge mig som lärare ledtrådar till hur barnet fungerar och bäst lär sig, läraren som var med tyckte inte att barn behövde en diagnos för att du skall bli en bra lärare eftersom du som lärare ska göra en pedagogisk utredning och se hur och vad det är som händer, när det är bra eller dåligt. Jag hade ingen tanke på pedagogisk utredning. Detta gjorde att jag fick fundera lite till. Varför är det fel att ge ett barn en diagnos, då även barnet kan få en förståelse varför han/hon är "annorlunda" eller varför den inte passar in i skolans värld. Självklart ska det inte behövas en diagnos men alla saker som kan hjälpa barnet eller rättare sagt för mig som lärare att förstå barnet och se det från flera perspektiv kan aldrig vara fel. Jag har en son som har diagnosen dyslexi, om det beror på dålig lärare och svårigheter eller enbart svårigheter kan jag inte svara på. Men jag anser att han kan lära sig lika bra som alla andra "normala" om man enbart hittar hans kod och lyssnar på hur han enklast lär sig på, men det gäller att utgå från barnet och se vad hans starka sidor är och utgå från detta. Jag har inga svar eller lösningar på hur han fungerar, men det gäller att vara kreativ som lärare och fånga barnet och hitta verktygen som fungerar. Man kan inte lära alla barn på samma sätt eftersom vi är olika och fungerar på olika sätt, vissa använder synen som sin starkaste sinne, vissa använder hörseln och andra använder händerna...
Vad är kreativitet? Definiera och fördjupa diskussionen.
vem är det som har makten?
Vem har rätt att bestämma att så här ska utbildningssystemet se ut?
Vad kan jag göra och vad har jag makten till att göra? Tänker jag rätt eller fel?
Vad har mina åsikter för konsekvenser?
Varför är många människor speciellt lärare rädda för förändringar?
Varför är det så svårt att förstå att alla barn är och lär sig på olika sätt?
Utmana och kritisera tanken! Sätt inte stopp på dina tankar.
H; socialistiskt utopi= idealsamhälle!
Att leva i ett demokratiskt samhälle har jag rätt till att säga vad jag tycker och ha mina åsikter. Men varför är det så svårt att förändra saker? Ofta när jag tycker och tänker annorlunda än "normala" tycker så är jag konstig! Du är så omständig får jag ofta höra! Varför måste man alltid vara normal?
Kanske ska man inte förändra för stora saker utan istället utveckla och utvärdera så att det blir en bra förändring.
Efter att ena kurskamraten pratade som jag tolkade det, om att öppna upp sig! Eller som läraren sa att ha en blogg som hela världen kan se! Igår skrev jag om att lärare ofta stänger dörren till sitt klassrum och var rädda för att bli coachade och att släppa in någon i sin värld. Kanske är det det som är fel i skolan att inte våga bolla nya ideer och att utveckla sina tankar. Samtidigt så har du barn/elever/studenter och de om någon kan väl delge dig om dina ideer är bra eller dåliga, jag anser att barn ger de bästa och ärligaste svaren. Ett exempel är hur letar jag information till denna kursen? jo, genom att söka efter andras tankar och svar som de delger på nätet, samtidigt bör man vara kritisk åt båda hållen. Stämmer detta med min verklighet kan det vara sant eller har personen fel!
En annan tanken som kom upp idag var om våran uppgift Att skapa ett nytt lärosystem för världsmedborgaren. Vem har makten till att bestämma ett nytt lärosystem för världsmedborgaren? Vem är det som bestämmer att det skall se ut just så här, exempel hur ser kunskapsmålen ut i ämnet engelska och är det rätt att sätta betyg på eleven om den är bra eller dålig på engelska i skolan. Utan det handlar väl anser jag om hur använder sig eleven av sin engelska ute i verkligheten, kan en lärare verkligen sätta ett rättvist betyg på vad eleven kan genom att ge dem ett prov? Hur mycket engelska kan eleven i skolan? En elev kanske inte vågar framför klassen att föra en dialog eller knappt prata engelska på lektionen, alltså får eleven knappt godkänt. Men däremot så spelar de XBOX live och har många vänner online som endast pratar engelska, där de lägger upp både strategier och kommunicerar på engelska tillsammans för att vinna över fienden.
Vad är kreativitet? Jag fick ett ny synvikel på att se på kreativitet idag, den negativa sidan av kreativitet, innan har jag enbart sätt detta ur ett positivt synsätt. Kreativitet för mig är att utmana tanken, att hitta nya sätt att nå målen, problemlösning, vilken kunskap behöver vi teoretisk eller praktiskt eller båda delarna, få det till en helhet. Att vara kreativ anser jag är även när man försöker att förstå olika människor ur olika perspektiv. Att skapa i ex lera, musik, olika lärosätt/undervisningsformer m.m. När man inte lär sig matte enligt lärarens sätt att så här ska du räkna, utan att du antingen lyssnar på läraren och gör som den, men även om du har ett eget sätt att räkna så är det inte fel.
Vad är egentligen ett idealsamhälle? En fråga som aldrig kommer att kunna svaras på. förutom att alla har rätt att vara dem de är eller inte!
Nu lägger jag av innan jag får en hjärnsmälta!!!
efter en pause kom det ytterligare lite tankar!
Varför är det så svårt att förstå att alla barn är och lär sig på olika sätt?
Jag tänker på vad Robinson säger om ADHD. Klart ADHD finns, dyslexi och dyskalkyli, m.m. Ibland tror jag det krångliga ibland är ganska så enkelt att lösa, fast med rätt verktyg. Svammel, svammel! Ska se om jag kan förklara. Under kursen specialpedagogik hade jag praktik i träningsskolan och där hade vi en uppgift som skulle redovisas. I diskussionen som blev under redovisningen tyckte jag att en diagnos på ett barn/elev kan ge mig som lärare ledtrådar till hur barnet fungerar och bäst lär sig, läraren som var med tyckte inte att barn behövde en diagnos för att du skall bli en bra lärare eftersom du som lärare ska göra en pedagogisk utredning och se hur och vad det är som händer, när det är bra eller dåligt. Jag hade ingen tanke på pedagogisk utredning. Detta gjorde att jag fick fundera lite till. Varför är det fel att ge ett barn en diagnos, då även barnet kan få en förståelse varför han/hon är "annorlunda" eller varför den inte passar in i skolans värld. Självklart ska det inte behövas en diagnos men alla saker som kan hjälpa barnet eller rättare sagt för mig som lärare att förstå barnet och se det från flera perspektiv kan aldrig vara fel. Jag har en son som har diagnosen dyslexi, om det beror på dålig lärare och svårigheter eller enbart svårigheter kan jag inte svara på. Men jag anser att han kan lära sig lika bra som alla andra "normala" om man enbart hittar hans kod och lyssnar på hur han enklast lär sig på, men det gäller att utgå från barnet och se vad hans starka sidor är och utgå från detta. Jag har inga svar eller lösningar på hur han fungerar, men det gäller att vara kreativ som lärare och fånga barnet och hitta verktygen som fungerar. Man kan inte lära alla barn på samma sätt eftersom vi är olika och fungerar på olika sätt, vissa använder synen som sin starkaste sinne, vissa använder hörseln och andra använder händerna...
onsdag 22 februari 2012
Process dag 8
http://www.youtube.com/watch?v=Is67YZ9ZDGE
http://www.youtube.com/watch?v=falHoOEUFz0&feature=related ca 4 min
http://www.youtube.com/watch?v=2DTUDczwtyc&feature=related fantastisk!
http://www.youtube.com/watch?v=bjgKzrkMetU&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=RIva2she5HQ&feature=related
http://svtplay.se/t/102534/aktuellt
http://www.youtube.com/watch?v=r9LelXa3U_I
http://www.youtube.com/watch?v=9X0CESnGQ8U&feature=related
Dagen har gått till att leta info. Främst youtube som ni kanske ser. Blev rekomenderad att titta på gårdagens aktuellt där de tog upp skolan och John Hattie som sa att lärarna måste ha passion för sitt yrke. Sen har jag fastnat för sir Ken Robinson och hans ideer. Jag har även kollat läroplanen Lgr 11. Jag har inte analyserat läroplanen in i minsta detalj, men jag är nog ganska nöjd med hur den är utformad, nu har jag inte gått in på kunskapsmålen. Men varför är det en sådan stor skillnad mellan skolans värld och läroplanen? (min egen erfarenhet).
Undersökningen för dagen är denna, varför skall det finnas standardiserade läromål? var är lärarnas passion. Varför stänger lärarna dörren för samarbete ex coatching och lagarbete? Varför finns inte möjligheten att bli det du vill i skolan?
Jag funderar tillbaka på min högstadietid i skolan och jämför med min äldsta sons högstadietid. Vad är skillnaden? Den största skillnaden är moderna språk, Alla i högstadiet måste läsa moderna språk såsom franska, tyska, spanska (teckenspråk fanns också att välja på men det fanns ingen lärare)och engelska. När jag gick kunde man enbart välja tyska och franska som språk, men det fanns också teknik, teater, fotografering, slöjd m.m. kommer inte ihåg vilka det fanns mer. Tyvärr så hade jag en pappa som ansåg att man skall lära sig språk så det blev tyska, hur mycket tyska jag kan idag är typ inget! Jag önskar att jag var såpass stark att ingen hade kunnat ge mig ett val utan att jag själv hade fått välja, hur kul låter inte fotografering eller teknik och slöjd. Vad hände med de möjligheterna i dagens skola? Eller varför finns det inte fler valmöjligheter? Samma sak gällde när vi hade de 5 olika teman i lau 270. Jag satt och vacklade mellan att skriva uppsats och gestaltning. Även när man diskuterade sa alla att välj uppsats för det är bra tills man ska skriva
C-uppsats. Men kommer jag bli en bättre lärare för att jag väljer b-uppsats, när jag ändå kommer att göra en c-uppsats? Samtidigt gör det mig kanske inte till en bättre lärare genom att välja gestaltning!
Samtidigt ger det mig en större utmaning i vem jag är och att inte veta vad som skall hända är det bästa av allt (just nu iallafall, får se om jag känner samma sak om 2 veckor). Det som gör mig arg är att jag alltid söker bekräftelse från andra om hur mitt liv ska bli, varför gör jag det när jag ändå alltid (ofta)väljer min egna väg.
Ken R. talar om att skolan i inte har förändrats på 150 år pga av att skolan är byggd på industrisamhället. Idag är vi ett kommunikationssamhälle. Han pratar om att skolan är linjär och även industrisamhället är linjärt, samhället gör inga stora förändringar. Idag sker det förändringar varje dag och ingen vet hur det kommer se ut imorgon, se exempel som SAAB. Det sker ständigt förändringar, företag ska bli snabbare och effektivare, Samma jobb som gjordes för 10 år sen av 4 personer görs idag av 1 personer (egen erfarenhet från VOLVO, jobbade på bandet i 10 år). Även erfarenheten säger mig att jag vet inte vilka förändringar som kommer att ske, vilka äger volvo idag och vem äger volvo imorgon. Det största problemnet med industrin idag är att man inte får tänka själv, utan det är bara att rätta sig till vad företaget säger, vet inte om det är någon skillnad från förr. Man får inte jobba på ett eget effektivt sätt utan enbart efter hur det står i pappret, vare sig det är logiskt eller inte. Nog om det, jag fick nog och började att plugga...
Jag behöver få tänka själv, jag vill ha kvar min kreativitet. Jag vet att jag tappat mycket av den men jag börjar hitta tillbaka till den. Jag väljer mitt egna liv, man får även stå för konsekvenserna av det.
Härom dagen skulle jag fylla i ett papper från min äldsta sons skolan om valet de skall göra till år 2, och där jag som förälder måste fylla i och godkänna det han valt. Han fyller 18 år i juni och går gymnasiet som är frivilligt, men han får inte välja själv utan målsmans medgivande! Än en gång stoppas kreativiteten, att få fritt välja vad man vill göra under näst kommande år.
fortsättning följer, men nu är det slut svammlat för idag...
Trodde du jag!!!
Det jag kommit fram till idag är att inom industrisamhället skall du inte vara kreativ, Din hjärna skall inte tänka själv utan det finns andra som gör det för dig, nej nu är det dags för en rejäl förändring...
http://www.youtube.com/watch?v=falHoOEUFz0&feature=related ca 4 min
http://www.youtube.com/watch?v=2DTUDczwtyc&feature=related fantastisk!
http://www.youtube.com/watch?v=bjgKzrkMetU&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=RIva2she5HQ&feature=related
http://svtplay.se/t/102534/aktuellt
http://www.youtube.com/watch?v=r9LelXa3U_I
http://www.youtube.com/watch?v=9X0CESnGQ8U&feature=related
Dagen har gått till att leta info. Främst youtube som ni kanske ser. Blev rekomenderad att titta på gårdagens aktuellt där de tog upp skolan och John Hattie som sa att lärarna måste ha passion för sitt yrke. Sen har jag fastnat för sir Ken Robinson och hans ideer. Jag har även kollat läroplanen Lgr 11. Jag har inte analyserat läroplanen in i minsta detalj, men jag är nog ganska nöjd med hur den är utformad, nu har jag inte gått in på kunskapsmålen. Men varför är det en sådan stor skillnad mellan skolans värld och läroplanen? (min egen erfarenhet).
Undersökningen för dagen är denna, varför skall det finnas standardiserade läromål? var är lärarnas passion. Varför stänger lärarna dörren för samarbete ex coatching och lagarbete? Varför finns inte möjligheten att bli det du vill i skolan?
Jag funderar tillbaka på min högstadietid i skolan och jämför med min äldsta sons högstadietid. Vad är skillnaden? Den största skillnaden är moderna språk, Alla i högstadiet måste läsa moderna språk såsom franska, tyska, spanska (teckenspråk fanns också att välja på men det fanns ingen lärare)och engelska. När jag gick kunde man enbart välja tyska och franska som språk, men det fanns också teknik, teater, fotografering, slöjd m.m. kommer inte ihåg vilka det fanns mer. Tyvärr så hade jag en pappa som ansåg att man skall lära sig språk så det blev tyska, hur mycket tyska jag kan idag är typ inget! Jag önskar att jag var såpass stark att ingen hade kunnat ge mig ett val utan att jag själv hade fått välja, hur kul låter inte fotografering eller teknik och slöjd. Vad hände med de möjligheterna i dagens skola? Eller varför finns det inte fler valmöjligheter? Samma sak gällde när vi hade de 5 olika teman i lau 270. Jag satt och vacklade mellan att skriva uppsats och gestaltning. Även när man diskuterade sa alla att välj uppsats för det är bra tills man ska skriva
C-uppsats. Men kommer jag bli en bättre lärare för att jag väljer b-uppsats, när jag ändå kommer att göra en c-uppsats? Samtidigt gör det mig kanske inte till en bättre lärare genom att välja gestaltning!
Samtidigt ger det mig en större utmaning i vem jag är och att inte veta vad som skall hända är det bästa av allt (just nu iallafall, får se om jag känner samma sak om 2 veckor). Det som gör mig arg är att jag alltid söker bekräftelse från andra om hur mitt liv ska bli, varför gör jag det när jag ändå alltid (ofta)väljer min egna väg.
Ken R. talar om att skolan i inte har förändrats på 150 år pga av att skolan är byggd på industrisamhället. Idag är vi ett kommunikationssamhälle. Han pratar om att skolan är linjär och även industrisamhället är linjärt, samhället gör inga stora förändringar. Idag sker det förändringar varje dag och ingen vet hur det kommer se ut imorgon, se exempel som SAAB. Det sker ständigt förändringar, företag ska bli snabbare och effektivare, Samma jobb som gjordes för 10 år sen av 4 personer görs idag av 1 personer (egen erfarenhet från VOLVO, jobbade på bandet i 10 år). Även erfarenheten säger mig att jag vet inte vilka förändringar som kommer att ske, vilka äger volvo idag och vem äger volvo imorgon. Det största problemnet med industrin idag är att man inte får tänka själv, utan det är bara att rätta sig till vad företaget säger, vet inte om det är någon skillnad från förr. Man får inte jobba på ett eget effektivt sätt utan enbart efter hur det står i pappret, vare sig det är logiskt eller inte. Nog om det, jag fick nog och började att plugga...
Jag behöver få tänka själv, jag vill ha kvar min kreativitet. Jag vet att jag tappat mycket av den men jag börjar hitta tillbaka till den. Jag väljer mitt egna liv, man får även stå för konsekvenserna av det.
Härom dagen skulle jag fylla i ett papper från min äldsta sons skolan om valet de skall göra till år 2, och där jag som förälder måste fylla i och godkänna det han valt. Han fyller 18 år i juni och går gymnasiet som är frivilligt, men han får inte välja själv utan målsmans medgivande! Än en gång stoppas kreativiteten, att få fritt välja vad man vill göra under näst kommande år.
fortsättning följer, men nu är det slut svammlat för idag...
Trodde du jag!!!
Det jag kommit fram till idag är att inom industrisamhället skall du inte vara kreativ, Din hjärna skall inte tänka själv utan det finns andra som gör det för dig, nej nu är det dags för en rejäl förändring...
tisdag 21 februari 2012
process dag 7
Funderingen varför barn tappar gnistan i skolan fick jag ett bra svar utav Sir Ken Robinson. Det handlar och att skolan dödar kreativiteten.
Jag funderar på denna kurs vi går. Vad är rätt och vad är fel? enligt denna kurs finns det inga rätt eller fel. Vi ska använda oss av våran kreativitet. Men det är inte lätt när man aldrig annars får använda den. Det är alltid rätt eller fel, varje tenta vi har lämnat in finns det regler hur den skall utformas, där får man inte använda sin kreativitet.
När min äldsta son började i skolan och första dagen satt alla barnen i ring och läraren ville att barnen skulle berätta vad de ville lära sig i skolan. Barnen svarade - jag vill lära mig att läsa, skriva, räkna, detta svarade alla barn. När frågan kom till min son så svarade han -jag vill lära mig mer om racerbilar. En stolt mamma var jag verkligen, min son är inte som alla andra. Här hade läraren kunnat ha en mycket stor inblick i vem min son var och hur man på enklaste sätt kan lära honom att läsa, skriva och räkna. Tyvärr, så har det inte varit enkelt för honom och hans ledtrådar tog läraren inte på allvar.
Under tiden jag gick KUFA och hade Elisabet Mellgren som lärare, berättade hon mycket om nya Zeeland och hur de hade sin undervisning och verksamhet och jämförde detta med den svenska skolan. Hon berättade att i nya zeeland fick barnen läxor som en repetition på det de hade gått igenom i skolan. I sverige får barnen läxor på vad de ska gå igenom i skolan, alltså de ska lära sig själva innan läraren gör det. Detta har jag även erfarenhet från mina barns skolor. Här är det första stora felet enligt mig i den svenska skolan. Enligt läroplanen så skall varje elev utgå från sin individuella process, varför får alla barn i klassen samma läxor? fortsättning följer...
Jag funderar på denna kurs vi går. Vad är rätt och vad är fel? enligt denna kurs finns det inga rätt eller fel. Vi ska använda oss av våran kreativitet. Men det är inte lätt när man aldrig annars får använda den. Det är alltid rätt eller fel, varje tenta vi har lämnat in finns det regler hur den skall utformas, där får man inte använda sin kreativitet.
När min äldsta son började i skolan och första dagen satt alla barnen i ring och läraren ville att barnen skulle berätta vad de ville lära sig i skolan. Barnen svarade - jag vill lära mig att läsa, skriva, räkna, detta svarade alla barn. När frågan kom till min son så svarade han -jag vill lära mig mer om racerbilar. En stolt mamma var jag verkligen, min son är inte som alla andra. Här hade läraren kunnat ha en mycket stor inblick i vem min son var och hur man på enklaste sätt kan lära honom att läsa, skriva och räkna. Tyvärr, så har det inte varit enkelt för honom och hans ledtrådar tog läraren inte på allvar.
Under tiden jag gick KUFA och hade Elisabet Mellgren som lärare, berättade hon mycket om nya Zeeland och hur de hade sin undervisning och verksamhet och jämförde detta med den svenska skolan. Hon berättade att i nya zeeland fick barnen läxor som en repetition på det de hade gått igenom i skolan. I sverige får barnen läxor på vad de ska gå igenom i skolan, alltså de ska lära sig själva innan läraren gör det. Detta har jag även erfarenhet från mina barns skolor. Här är det första stora felet enligt mig i den svenska skolan. Enligt läroplanen så skall varje elev utgå från sin individuella process, varför får alla barn i klassen samma läxor? fortsättning följer...
måndag 20 februari 2012
Processdag 5
Jo jag har funderat rätt mycket på vår uppgift och världsmedborgare, enligt wikipedia och vad ordet betyder, vill jag inte använda ordet världsmedborgare längre utan ordet homo sapien (förnuftig/vis människa) istället. Känns som om det ordet passar bättre in på min syn av världsmedborgare. Alltså hitta ett nytt utbildningssystem för Människan. Kanske gör jag fel när jag tänker så men inget är rätt eller fel hoppas jag. Jag har funderat mycket på olika teorier som vi har gått igenom som exempelvis, variationsteorin, behavorism, utvecklingspedagogk m.m. Vad dessa har gemensamt är att hitta koden till hur barn bäst lär sig. MEen vad är egentligen rätt eller fel metod? Det finns en djungel av teorier och vad är det bästa? VAD HAR JAG FÖR SYN OCH VILKEN METOD TYCKER JAG BÄST OM?
Om jag ska välja ett synsätt passar det verkligen till alla människor på denna värld?
Kan man verkligen skapa en ny utbildningssystem för alla? Nej det går inte. Pga av att alla har vi olika kulturer, miljöer, klimat m.m. Det ända jag kan komma på som man kan ha gemensamt i hela världen är hållbar utveckling, hur vi bäst tar hand om jorden och marken där vi bor (Tellus), att alla människor har lika värden.
Min sons kommentar härom dagen att det inte är någon ide att vilja förändra skolan eftersom det ändå inte kommer att gå. Vad hände att eleverna skall kunna påverka skolan, vad står det egentligen i läroplanen och får eleverna inte reda på vad som står där? Jag pratar om Sverige med våra demokratiska rättigheter, men barnen vet inte inget. Vem är det som har makten (foucolt). Skolan, vem är den till för barnen eller lärarna. Vem är det som skall lära sig och hur ska vi lära oss? Varför tappar vissa barn gnistan av att vilja lära sig något nytt när de börjar i skolan?
lite länkar från basen 2 http://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U. den svenska versionen http://www.youtube.com/watch?v=TD39_s8XbqA&feature=related
Ekonomin...
fredrik svensson rektorsakademin http://www.youtube.com/watch?v=5CYlHkuHqmw
Sir ken robinsson skolan dödar kreativiteten.
Om jag ska välja ett synsätt passar det verkligen till alla människor på denna värld?
Kan man verkligen skapa en ny utbildningssystem för alla? Nej det går inte. Pga av att alla har vi olika kulturer, miljöer, klimat m.m. Det ända jag kan komma på som man kan ha gemensamt i hela världen är hållbar utveckling, hur vi bäst tar hand om jorden och marken där vi bor (Tellus), att alla människor har lika värden.
Min sons kommentar härom dagen att det inte är någon ide att vilja förändra skolan eftersom det ändå inte kommer att gå. Vad hände att eleverna skall kunna påverka skolan, vad står det egentligen i läroplanen och får eleverna inte reda på vad som står där? Jag pratar om Sverige med våra demokratiska rättigheter, men barnen vet inte inget. Vem är det som har makten (foucolt). Skolan, vem är den till för barnen eller lärarna. Vem är det som skall lära sig och hur ska vi lära oss? Varför tappar vissa barn gnistan av att vilja lära sig något nytt när de börjar i skolan?
lite länkar från basen 2 http://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U. den svenska versionen http://www.youtube.com/watch?v=TD39_s8XbqA&feature=related
Ekonomin...
fredrik svensson rektorsakademin http://www.youtube.com/watch?v=5CYlHkuHqmw
Sir ken robinsson skolan dödar kreativiteten.
fredag 17 februari 2012
processdagbok dag 3
Lite allmänt...
Igår blev det inte mycket att skriva om , men tankarna var där. Igår hade vi handledning och ännu mer frågor ploppade upp. Anledningen att det inte blev så mycket skriva var detta. Hade med sonen till skolan eftersom jag lovat att åka och köpa ett spel och spelbutiken ligger i Göteborg plus att det är sportlov, så han hade ju ingen lust att gå till dagis då alla andra bröder var hemma. Hade förberett mig med både dator och hörlurar så både han och de som var med inte skulle bli störda av honom. Detta gick ju bra ända tills han spillde en mugg med cola över datorn. Jo, undrar varför det inte blev så mycket skriva, ungefär 5 timmar har jag suttit och gjort rent knapparna och de var som tuggummi, jag kan tala om att det är mycket socker i cola om ingen annan visste det haha, Jag är glad att datorn fungerar iallafall. Men idag så ska det skrivas.
Processdagbok dag 3.
KL 12
Jag började dagen med att fråga de två äldsta barnen vad de skulle vilja förändra med skolan. Den ena svarade vet inte! Den andra svarade -det är ingen ide att fundera på en sådan sak eftersom det ändå aldrig kommer att hända. Där kom min första fundering. Vad är det som har hänt att man inte vill förändra världen, varför har han ingen gnista över att vilja förändra. Vad är det som har gjort honom att han tänker så? Är det jag som förälder eller är det skolan eller båda delarna?
Igår på handledningen kom min andra fundering för idag Vad är en världsmedborgare? Jag hade inte insett att det kunde betyda på så många olika sätt. En världsmedborgare det är väl alla trodde jag och jag tror att jag fortfarande skall tro på det. Men när de andra tog upp sina funderingar kände jag mig en aning naiv. Vad betyder egentligen en världsmedborgare? Kan en världsmedborgare för mig innebära att det är en person som bidrar med sin existens i världen, bra som dåligt. Ex en som sitter i fängelse som har gjort ett brott bidrar han verkligen till världen? jo hade det inte funnits några kriminella så hade det saknas massa jobb som ex polis, åklagare, fängelse personal m.m. Alltså bidrar han till att det finns jobbmöjligheter.
Igår blev det inte mycket att skriva om , men tankarna var där. Igår hade vi handledning och ännu mer frågor ploppade upp. Anledningen att det inte blev så mycket skriva var detta. Hade med sonen till skolan eftersom jag lovat att åka och köpa ett spel och spelbutiken ligger i Göteborg plus att det är sportlov, så han hade ju ingen lust att gå till dagis då alla andra bröder var hemma. Hade förberett mig med både dator och hörlurar så både han och de som var med inte skulle bli störda av honom. Detta gick ju bra ända tills han spillde en mugg med cola över datorn. Jo, undrar varför det inte blev så mycket skriva, ungefär 5 timmar har jag suttit och gjort rent knapparna och de var som tuggummi, jag kan tala om att det är mycket socker i cola om ingen annan visste det haha, Jag är glad att datorn fungerar iallafall. Men idag så ska det skrivas.
Processdagbok dag 3.
KL 12
Jag började dagen med att fråga de två äldsta barnen vad de skulle vilja förändra med skolan. Den ena svarade vet inte! Den andra svarade -det är ingen ide att fundera på en sådan sak eftersom det ändå aldrig kommer att hända. Där kom min första fundering. Vad är det som har hänt att man inte vill förändra världen, varför har han ingen gnista över att vilja förändra. Vad är det som har gjort honom att han tänker så? Är det jag som förälder eller är det skolan eller båda delarna?
Igår på handledningen kom min andra fundering för idag Vad är en världsmedborgare? Jag hade inte insett att det kunde betyda på så många olika sätt. En världsmedborgare det är väl alla trodde jag och jag tror att jag fortfarande skall tro på det. Men när de andra tog upp sina funderingar kände jag mig en aning naiv. Vad betyder egentligen en världsmedborgare? Kan en världsmedborgare för mig innebära att det är en person som bidrar med sin existens i världen, bra som dåligt. Ex en som sitter i fängelse som har gjort ett brott bidrar han verkligen till världen? jo hade det inte funnits några kriminella så hade det saknas massa jobb som ex polis, åklagare, fängelse personal m.m. Alltså bidrar han till att det finns jobbmöjligheter.
onsdag 15 februari 2012
Processdagbok Dag 1
Ja, nu kommer jag under 5 veckor använda min blogg som processdagbok. Eftersom jag inte har något speciellt att skriva om ändå så har jag bestämt mig för att använda min vanliga blogg till en processdagbok. Jag har nu börjat andra delkursen av LAU270 och jag valde gestaltning. Efter att skrivit tentan i första delkursen hade jag ingen lust att skriva mer men nu ska det bli skriva av.
Dag 1. Ett samhälle söker sin berättelse. Eller rättare sagt en Värld söker sin berättelse. Projektet som vi i grupp skall göra är att hitta ett nytt utbildningssystem för världsmedborgaren. Hjälp! Vet inte hur man skall tänka.
Det jag kan komma att tänka på är enbart den svenska skolan, eftersom det är där jag har min erfarenhet. Eftersom jag är mamma till 4 barn och 3 av dem går i skolan, lågstadiet, högstadiet och en på gymnasienivå. Själv går på universitetet efter att ha jobbat i många år. I mina barns skola finns det mycket att förändra för att jag skall vara nöjd. Om inte annat så kanske det är bra att skolan/skolorna börjar följa läroplanen. När jag tänker på ett nytt utbildningssystem tänker jag mest på "vad är dåligt i skolan av de erfarenheter jag har av den, Vad skulle jag vilja förändra med mina barns skola och hur vill jag att lärarutbildningen skall se ut för att ge mig och mina barn de bästa förutsättningarna för en bra framtid.
Detta skall jag fundera på tills imorgon och jag ska se vad jag har kommit fram till. En av mina funderingar är kan man göra en gemensam skolan som passar i alla länder. Är det samma förutsättningar i hela världen, finns det någon skola som är riktigt perfekt för att passa alla barn? Och hur ser den perfekta skolan ut? Vad skall finnas i skolan så att den blir bra? Vad är det som saknas? Finns det en bra gemensam grund? ska skolan vara lika för alla? vad anser jag att bristerna ligger. Hur anser mina barn om sin skola, kan de svara på det eftersom de inte har några referensramar från något annat. Vad tycker de är bra ocgh dåligt och vad skulle de vilja förändra?
Nu får det räcka med funderingar tills imorgon och då ska vi se vad som har kommit fram.
Dag 1. Ett samhälle söker sin berättelse. Eller rättare sagt en Värld söker sin berättelse. Projektet som vi i grupp skall göra är att hitta ett nytt utbildningssystem för världsmedborgaren. Hjälp! Vet inte hur man skall tänka.
Det jag kan komma att tänka på är enbart den svenska skolan, eftersom det är där jag har min erfarenhet. Eftersom jag är mamma till 4 barn och 3 av dem går i skolan, lågstadiet, högstadiet och en på gymnasienivå. Själv går på universitetet efter att ha jobbat i många år. I mina barns skola finns det mycket att förändra för att jag skall vara nöjd. Om inte annat så kanske det är bra att skolan/skolorna börjar följa läroplanen. När jag tänker på ett nytt utbildningssystem tänker jag mest på "vad är dåligt i skolan av de erfarenheter jag har av den, Vad skulle jag vilja förändra med mina barns skola och hur vill jag att lärarutbildningen skall se ut för att ge mig och mina barn de bästa förutsättningarna för en bra framtid.
Detta skall jag fundera på tills imorgon och jag ska se vad jag har kommit fram till. En av mina funderingar är kan man göra en gemensam skolan som passar i alla länder. Är det samma förutsättningar i hela världen, finns det någon skola som är riktigt perfekt för att passa alla barn? Och hur ser den perfekta skolan ut? Vad skall finnas i skolan så att den blir bra? Vad är det som saknas? Finns det en bra gemensam grund? ska skolan vara lika för alla? vad anser jag att bristerna ligger. Hur anser mina barn om sin skola, kan de svara på det eftersom de inte har några referensramar från något annat. Vad tycker de är bra ocgh dåligt och vad skulle de vilja förändra?
Nu får det räcka med funderingar tills imorgon och då ska vi se vad som har kommit fram.
lördag 4 februari 2012
Arg!!!
Ja, jag har varit arg, och ändå har jag inte skrivit något i bloggen. Jo, nu var det ju så att jag fick hem min tenta från LSU160. Den låg och väntade på mig på köksbordet när jag kom hem en dag. Jag var glad ända tills jag hade öppnat den. Läraren hade inte ens läst mer en 1½ sida av sex. Hon tyckte att jag inte hade arbetat tillräckligt med den och att det var för mycket talspråk. Jag vet att det språkliga, har jag inte så lätt för alla gånger. Jag blev jätte ledsen att hon inte ens hade läst klart arbetet och inte ens första rubrikstycket, innan hon skickade tillbaka den. Men jag är van vid att kämpa och det gjorde jag även denna gång. Jag tog kontakt med studieombudet som både läste och hon förstod inte själv varför läraren agerade som hon gjorde. Efter många om och men och kontakt med läraren så skulle hon tillslut läsa hela. Jag förväntade mig komplettering och kanske en lite fetare komplettering bara för att jag sa emot. I Torsdags kom tentan med posten och det var exakt samma tenta som jag lämnade in första gången, inga ändringar och så skriver läraren att tentan är GODKÄND! Men vad fan, nu blev jag till och med irriterad över att jag inte fick komplettera, vilket meck med allt och GODKÄND. Ja, ibland kan man verkligen inte förstå sig på lärare och självklart är jag även glad att jag blev godkänd. Men det bästa av allt är ju att jag gått en kurs som heter specialpedagogik och det stora temat har handlat om att se barnens styrkor och inte brister. Men det ända läraren såg när hon skulle rätta tentan var mina brister och inte vad innehållet var. Men nu släpper jag detta och går vidare till nästa sak.
Bilen har nu varit trasig i över en månad och den har varit på verkstad i 2 veckor, inte kul. Så jag har varit duktig och för första gången har jag åkt pendeltåg. I torsdags var bilen klar men tyvärr så hade den körförbud eftersom jag ej hade hunnit med att besiktiga den eftersom den inte var hemma. Vi fick tid samma dag på besiktningen och den gick igenom; fantastiskt skönt.
Igår var det 18 minus här hemma och i morse hade vi inget vatten. Hatar verkligen när det blir så kallt. Nu är det värme under huset och vattnet har börjat fungera igen. Nackdelen är att vattnet till tvättstugan fortfarande är fruset. Men som tur är har jag hunnit tvätta upp nästan allt så nu klarar vi oss utan att behöva tvätta i allafall i en vecka.
I dag skall det röjas och städas lite och sen bara måste jag börja med de tunga böckerna i denna kurs. Fick lite panik när jag kollade schemat, tenta nästa tisdag och jag har inte ens öppnat böckerna. HJÄLP! Men det löser sig alltid.
Förutom allt som har varit har jag även sökt extra jobb och sommar jobb. Ena fick jag svar dagen efter jag hade skickat den och de skulle höra av sig igen om några veckor, och de var jätte intresserade. Fast man vet ju aldrig, men hoppas gör jag. Fick även fixat lite referenser och pratat med min gamle chef på Volvo och han kom till och med ihåg mig. Kanske inte så konstigt haha han kände till och med igen telefon nummret, Ja, man kan ju undra varför. Kanske för att jag ringde honom varje dag tills jag fick jobbet på volvo haha, vilken plåga jag måste ha varit.
Dags att börja göra något och så ses vi när vi ses, kära lilla blogg.
Bilen har nu varit trasig i över en månad och den har varit på verkstad i 2 veckor, inte kul. Så jag har varit duktig och för första gången har jag åkt pendeltåg. I torsdags var bilen klar men tyvärr så hade den körförbud eftersom jag ej hade hunnit med att besiktiga den eftersom den inte var hemma. Vi fick tid samma dag på besiktningen och den gick igenom; fantastiskt skönt.
Igår var det 18 minus här hemma och i morse hade vi inget vatten. Hatar verkligen när det blir så kallt. Nu är det värme under huset och vattnet har börjat fungera igen. Nackdelen är att vattnet till tvättstugan fortfarande är fruset. Men som tur är har jag hunnit tvätta upp nästan allt så nu klarar vi oss utan att behöva tvätta i allafall i en vecka.
I dag skall det röjas och städas lite och sen bara måste jag börja med de tunga böckerna i denna kurs. Fick lite panik när jag kollade schemat, tenta nästa tisdag och jag har inte ens öppnat böckerna. HJÄLP! Men det löser sig alltid.
Förutom allt som har varit har jag även sökt extra jobb och sommar jobb. Ena fick jag svar dagen efter jag hade skickat den och de skulle höra av sig igen om några veckor, och de var jätte intresserade. Fast man vet ju aldrig, men hoppas gör jag. Fick även fixat lite referenser och pratat med min gamle chef på Volvo och han kom till och med ihåg mig. Kanske inte så konstigt haha han kände till och med igen telefon nummret, Ja, man kan ju undra varför. Kanske för att jag ringde honom varje dag tills jag fick jobbet på volvo haha, vilken plåga jag måste ha varit.
Dags att börja göra något och så ses vi när vi ses, kära lilla blogg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)